Den vår de svage kallar höst

skrev Karlfeldt, men i år är verkligen hösten nästan som en vår. Idag var det åter en strålande dag med varmt solsken och alldeles vindstilla. Jag åkte med Louise ut till Millesgården på Lidingö för att se utställningen ”Mod och modernitet” som visar verk av 34 kvinnliga konstnärer under 1900-talet. Jag kopierar Millesgårdens hemsida:

I utställningen presenteras kvinnliga avantgardister som sökte nya vägar för konstnärliga uttryck och som många gånger tog större risker än sina manliga kollegor då de ifrågasatte de traditionella konstbegreppen. Deras konst kunde alltid kritiseras just för att den skapats av kvinnor. Flera av de kvinnliga konstnärerna stod i frontlinjen för nytänkande och experimenterande, idag är många av dem bortglömda.

De kvinnliga konstnärerna inom modernismen i början av 1900-talet slogs inte bara mot den allmänna uppfattningen om vad konst är och hur den ska se ut. De hade även att kämpa mot manliga kollegor som var rädda för konkurrens och en utbredd uppfattning att kvinnor inte är ägnade att skapa konst. De var välkomna till konstskolor och akademier men när de skulle ta klivet ut i yrkeslivet var möjligheterna få. Det krävdes mod och nyfikenhet för att lyckas som kvinna och konstnär inom det konstnärliga avantgardet.

Utställningen omfattar verk från 1900 -1945 av drygt 30 konstnärer. De enskilda konstnärskapen presenteras liksom hur den svenska konstscenen påverkades av strömningar inom det europeiska konstlivet. Inte minst de betydelsefulla influenserna från den tyska och ryska kultursfären lyfts fram.

Utställningen, som i huvudsak visar verk från Claes Mosers samling, omfattar således namn som Maj Bring, Siri Derkert, Mollie Faustman, Sigrid Hjertén, Gabriele Műnter, Vera Nilsson, Ninnan Santesson osv. Betydande konstnärer således även om vissa av de övriga namnen var okända för mig. Jag ville fotografera några av dem, men bilderna blev tyvärr inte bra.

Som så många andra gick vi därefter ut på terassen och där kunde man verkligen bli sittande i solgasset. Men det ändå bra synd att en så vacker plats har så ful utsikt. Hela motsatta stranden är full av finlandsfärjor och jättestora silor (pluralis av silo – jag blev tvungen att slå upp i SAOB). Man får helt enkelt rikta blicken åt sidorna.

DSC00139

DSC00142

DSC00141

Det här inlägget postades i konst, Utflykt. Bokmärk permalänken.