Gåsamiddag någon?

gås

Det slog mig nyss att det är Mårten Gås idag. Kanske har jag läst restaurangannonserna slarvigt, men jag har inte märkt att tidningarna uppmärksammat det. Men när jag googlar bland stockholmsrestaurangerna ser jag att några faktiskt serverar gås under ett par veckor så här års. Svartsoppa, gås med klassiska tillbehör och äppelkaka. Själv har jag varit på gåsmiddag endast en gång i mitt liv och det var mycket länge sen. I min smålandssläkt har det inte förekommit. Ändå tycker man att en så svensk rätt, som dessutom har en egen dag i almanackan, skulle dyka upp i matannonser och matlagningsprogram. Men svartsoppa – kanske inte.

Seden att äta gås den 10 november tror många är en skånsk tradition, som sedan spritt sig uppåt landet, men det stämmer inte. På Nordiska Museets hemsida berättas att den är känd sedan 1500-talet hos de högre stånden i hela Sverige. Inte förrän vid mitten av 1800-talet blev det en skånsk tradition. I Europa är högtiden känd sedan medeltiden. ”Då firades den till minne av S:t Martin, en helgonförklarad biskop från Tours i Frankrike. Under medeltiden var Martinshelgen en av de viktigaste höstliga högtiderna. S:t Martins attribut var gåsen”. På nämnda hemsida finns en bild av NKs skyltfönster från 1948. Ett uppdukat festbord med gås och spettekaka och en skyltdocka klädd i folkdräkt  Helt ute idag.

Otrolig falsksång med Hootenanny Singers:

 

Det här inlägget postades i Årstid, Mårten Gås. Bokmärk permalänken.